Översikt och kvalitetsbedömning – cykelkartor över svenska tätorter

Tätortskartor är i första hand avsedda för vardagsbruk. De innehåller främst information om cykelfakta inom tätbebyggda områden. Ibland kompletteras detta även med data för den omgivande landsbygden och kan då användas även för motion och turism. SCS har kvalitetsbedömt alla tätortskartor.

• Här kan du ladda ner dem i pdf-format
• Tätortscykelkartornas 10-i-Topp i pdf-format

Producent: Kommunen är i allmänhet ansvarig för de produkter vi spontant kallar för ”cykelkartor” (benämningen brukar stå på omslagen). Kommunerna har (hade) dessutom oftast ett mer omfattande kartverk –  kommunkartan – som ibland även omfattar övriga större tätorter inom kommunen + omgivande landsbygd. Dessa kartor kostar oftast 50–100 kr styck och vi har inte tagit med dem här annat än om de delas ut gratis.

Under senare år har många kommuner sparat pengar genom att överlåta kommunkartproduktionen på annonsföretag. Ibland konkurrerar flera företag på samma ort. En del av dessa kartor är ganska bra och detaljerade och då har vi tagit med dem, men givetvis endast då cykelvägnätet framgått tydligt och varit av viss omfattning.

Utgivningsår: Tätortscykelkartor av senast kända utgivningsår har bedömts. Större tätorter kan ge ut kartor varje eller vartannat år, annars varierar perioderna kraftigt i upp till 20-årsintervall. En 20 år gammal tätortskarta kan faktiskt fortfarande vara av värde. Anledning till de skiftande intervallerna har ofta att göra med konjunktur och pengar.

Skala: Kartskalorna är i förekommande fall avrundade till jämna tal. Tyvärr uppträder fortfarande cykelkartor utan skalangivelser.

Pris: Priset för tätortscykelkartor varierar med omfång och producent. I tabellerna har endast tagits med priser som står tryckta på produkten eller priser som är kända av oss. Ibland kan en karta ursprungligen ha sänts ut gratis till alla hushåll inom kommunen medan restupplagan förmedlas för en rimlig summa. Hantering, distribution och porto kostar ofta en del. Kartorna finns ofta att tillgå via kommunens turistbyrå eller mer heltäckande via SCS.

Detaljkartor: Uppförstoringar av tätortens centrala delar eller mer svårorienterade partier.

Skyltade stråk: Ibland förekommer ”färgade stråk” (markerade med små­skyl­tar eller dekaler) för att underlätta orienteringen för vardagscyklister över lite längre avstånd inom tätort.

Turförslag: Ibland förekommer förslag till utflykter och motionsturer inom eller i anslutning till tätorterna.

Trafikinfo: Ofta förekommer information om trafikregler, hjälmanvändning, vägmärken, cykelböter etc på tätortskartorna.

Sevärdheter: Angivande av kommunens sevärdheter varierar. Eftersom detta inte är tätortscykelkartornas huvudsyfte saknas ofta dessa.

Cykelvägnätet: Nätets omfattning är förstås grundläggande för om en cykelkarta skall produceras eller ej.

Detaljer i grundkartan: Man måste kunna orientera sig och man vill gärna hitta fram till större målpunkter. Ibland saknas flertalet gatunamn, vilket inte är bra.

Cykelfaktainnehåll: Här gäller att ju mer information, desto bättre. Allt som möter cyklisten ute i verkligheten bör vara med, planskilda korsningar, passerande leder, användbara båtlinjer etc. Avståndsangivelser på ett eller annat sätt är inte heller så dumt.

Teckenförklaringar: Denna måste finnas och minimalt ange cykelinformationen. Även grundkartans viktigare symboler bör vara med.

Läsbarhet: En cykelkarta är i första hand en kartprodukt. Denna ska kunna förmedla sitt innehåll, annars är kartan värdelös oavsett hur bra cykelvägnätet är. Färgval, symboler, placering och kringdata måste alltså samordnas med en fungerande layout, rätt skala etc.

Hanterbarhet: Näst läsbarheten är hanterbarheten viktig. Kartan måste kunna läsas utomhus, vid blåsigt väder, kunna stoppas in i en plastficka vid regn etc. Ett otyg är trenden som rått under några år att göra kartorna så små som möjligt för att ”kunna få ner dem i bröstfickan”. Detta är ett felprioriterat hänsynstagande som sker på bekostnad av hanterbarhet och läsbarhet. Kartorna går sönder på nolltid och är svårlästa i alla veck. Förhoppningsvis är nu denna trend på väg ut. Ett veck på höjden och dragspel i sidled, gör både bak- och framsida lättillgängliga. Går inte detta av olika anledningar får man prioritera. Tätortskartan skall då förstås hamna på ”framsidan”, kartan kan kanske behöva ges ut i två delar etc.

Totalbetyg: Här görs ett försök till samlad bedömning av kartornas alla fördelar och brister. Tungt väger förstås cykelvägnätets omfattning och kartans läsbarhet och hanterbarhet.